Här lyfter jag fram och illustrerar ett antal lagar som är kopplade till marknadsföring och kommunikation. Inläggen är publicerade på LinkedIn.
Krångla inte till det!
Fitts lag (psykologen och ergonomen Paul Fitts) handlar om något som är centralt inom grafisk form: Hur vi leder människans blick och rörelse över en yta. Ju tydligare hierarki, ju större kontraster och bättre placeringar — desto snabbare förstår vi informationen.
Bra grafisk form handlar därför inte bara om att något ska vara snyggt. Det handlar om riktning, rytm och läsbarhet.
En stark rubrik nära det viktigaste budskapet. Generösa ytor som skapar lugn. Tydliga visuella mål för ögat att landa på.
Precis som i UX, bra form minskar friktionen.
Det är ofta därför vissa layouter känns “självklara” direkt — de följer hur människor naturligt orienterar sig visuellt. Principen lever i allt från annonsdesign till varumärkesidentiteter och typografiska system.
Det sägs att Leon Nordin, den svenska reklamens förgrundsfigur under 1960-, 70- och 80-talen, hade rubriken som sitt mantra: Krångla inte till det! Och det finns väl ingenting som säger att det har mist sin aktualitet i den kakofoniska värld vi lever i just nu?
90 procent är skräp!
Science fiction-författaren Theodore Sturgeon tvekade inte att vara kategorisk och kontroversiell.
Det mesta är skit, så mycket som 90 % av allt (alltså även inom kommunikation och marknadsföring) som produceras är skräp. Brutalt och onyanserat, men kanske sant – i alla fall ibland.I dagligt tal kallas den här synen Sturgeons lag. Men ska man vara petnoga borde den heta Sturgeons revelation (uppenbarelse) och Sturgeons lag skulle lyda ”Nothing is always absolutely so”. Och, big deal?
Nu när AI gör det enklare än någonsin att producera content, design, kod och idéer ökar mängden snabbt. Men ökar kvaliteten lika automatiskt?
Sturgeon skulle nog hävdat att det betyder att hantverk, smak, erfarenhet och originalitet blir ännu viktigare.
Alla kan skapa mer. Få kan skapa något som verkligen känns. Som Sturgeons lag?
Alberto Brandolini formulerade något som känns mer
relevant än någonsin: Brandolinis lag.
Den beskriver hur det krävs betydligt mer energi att bemöta felaktig information än att skapa den från början.
Ett snabbt, förenklat eller provocerande påstående kan spridas till tusentals människor på några sekunder. Att däremot förklara fakta, nyanser och sammanhang kräver tid, kunskap och tålamod.
Det här påverkar inte bara politik och sociala medier. Samma mekanism finns inom företag, varumärken och arbetsplatser. Missförstånd, halvsanningar eller förenklade budskap får ofta större genomslag än genomarbetad kommunikation.
Det är därför tydlighet, transparens och trovärdighet blivit så viktiga konkurrensfördelar idag.
I en värld där uppmärksamhet är hårdvaluta räcker det inte längre att ha rätt. Det gäller också att kunna kommunicera enkelt, snabbt och begripligt.